stand up for rock 'n' roll.

Hallo!
 
Nu börjar jag komma tillbaka igen och festivaldepressionen är nästan borta. Förra veckan så var det ju Sweden Rock Festival! Lika skönt som det är att få komma hem efter en festival, duscha och få sova i en riktig säng så saknar man ändå stämningen och att få komma bort från verkligheten och leva livet. Som min kära vän Sanna sa så hamnar man i en liten festivaldepression när man kommer hem. 
 
 
 
Vi var ganska många i vårt camp detta året. Det var väldigt roligt men samtidigt lite jobbigt att hålla ihop alla. Det blev även lite lätt irritation ibland. Men allt annat positivt väger upp för det jobbiga. Som första kvällen så hängde jag med syrrans pojkvän och en annan killkompis och vi tittade på slutet av Evergrey och sen D-A-D. Mitt under D-A-D så började må fruktansvärt illa och sen svartnade det för ögonen. Fick sätta mig på huk och höll krampaktigt i syrrans pojkvän. Slutade med att han tog tag i mig och utan att jag hann protestera så bar han ut mig. Fick sitta på marken och fick lite vatten så blev det bättre sen. Andra kvällen så lyckades jag vricka till foten (cowboyboots och ojämnt underlag är inte riktigt vänner). Syrran fick hjälpa mig att få av bootsen på kvällen och sen gjorde riktigt ont. Dagen efter fick jag gå ner till sjukvårdstältet och få foten lindad. Blev lite nervös över vad som skulle hända tredje kvällen men det var lugnt. Som sagt trots lite negativa saker så hade jag en awesome tid. Just nu så önskar jag att jag kunde vrida tillbaka klockan och få uppleva det igen, nu får man ju vänta ett helt år på nästa. 
 
Favoriterna efter detta årets festival är; Toto, Airbourne, H.E.A.T, Five Finger Death Punch och Lillasyster. Steve 'n' Seagulls var i och för sig riktigt grymma också. 
 
 
 
Tack för detta året Sweden Rock, vi ses nästa år!
 

Kommentarer

Vill du säga något, gör det här:

Vem är du?:
Vill du bli ihågkommen?

Din e-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad vill du säga?:

Trackback
RSS 2.0