Fredag igen, men så himla skönt. I onsdags fick jag en liten ångestattack strax innan jag skulle gå hem från jobbet. Björn skulle komma hem lite senare så jag hade planerat saker som jag skulle passa på att göra när jag ändå hade lägenheten för mig själv. Men nej, det blev inget sånt. Istället blev det film, började pyssla till placeringskorten och sen satt jag och färglade i min målarbok. 

 

Men det slutade inte. Vaknade upp med huvudvärk och ångest igår också. Den blev värre ju längre dagen gick. Ville bara hem från jobbet och lägga mig under täcket igen. Strax efter lunch så gick det inte mer. Som tur är så har jag förstående kollegor som gav mig en kram och sa att jag borde gå hem och vila och inte tänka på något. Jag minns knappt hur jag kom hem men det brast när jag kom hem och fick känna tryggheten av Björns famn. 

 

Han är helt underbar och bäddade ner mig i sängen och väckte mig igen efter ungefär två timmar. Drömde jättemärkligt om att jag först var jagad och sen mötte jag upp min syster och bästis och vi skulle klä ut oss till en Halloween-fest och jag klädde ut mig till en läskig clown men kunde inte sluta skratta när jag skulle vara läskig. Mycket märkligt!

 

Resten av eftermiddagen och kvällen spenderades i soffan framför tv:n och film men min målarbok. Björn var så fin och gjorde middag till mig och tog hand om mig. 

 

Idag känns det bättre. Det är fredag och jag försöker att bara tänka positivt. Jag tror att allt kom över mig med jobb, bröllop, träning och en lite oviss framtid. Dock så är planen nu att göra en lista och skriva ner verkligen ALLT som ska fixas till bröllopet och hoppas att det kan göra mig lugnare då jag kommer att ha mer koll. 

 

Nu är det de sista timmarna kvar på jobb och sen laddar vi för premiären av hockeyallsvenskan ikväll. Om vädret tillåter så ska vi ut och springa innan. 

 

 

Är det redan torsdag liksom!? Ibland undrar jag var tiden tar vägen. 

 

Måste berätta om min helg haha. Jag hade planerat en lugn helg med ett besök på stoff och stil för att köpa saker till bröllopet, någon löptur och ta det lugnt men nejdå det blev det inte. I fredags så åkte min mor och jag för att prova min klänning igen med rätt skor och underkläder. Den ska läggas upp lite och lite annat som ska fixas. När jag kom hem så hade Björn städat. Lägenheten var hyfsat städad innan men jag tänkte väl bara att han kanske tycker om när det är städat så han tog tag i det innan det gick för långt så det börjar bli jobbigt. Fredagkvällen var lugn och vi chillade mest. I lördags så gick Björn upp innan mig, vilket inte är jätteovanligt. Även fast jag vaknade av mig själv så låg jag ändå kvar i sängen och drog mig ganska länge. Till slut på Björn in och tyckte att jag skulle gå upp. Han hade jeans på sig redan vilket jag tyckte var konstigt för han brukar oftast gå runt i kallingar hemma för han tycker lägenheten är för varm. Jag frågade varöf rhan hade jeans på sig och fick svaret att det bara blev så. När jag kom upp så hade han även fått på sig ett linne. Svaret jag fick då var "Ah men vi ska ju ändå iväg sen så tänkte att man kan ju vara förberedd". Kändes väldigt märkligt men men jag köpt det. Jag frågade om vi inte skulle göra frukost men då sa han att vi ska kolla på nyheterna kl 9 först. Inte heller något konstigt med det för det brukar vi göra. Efter nyheterna så gick han ut i köket och så ropade han "Älskling, du måste komma och kolla. Det står en Maserati på gatan". Jo visst jag tycker om bilal och speciellt sportbilar. Men allt kändes ändå weird, speciellt med tanke på att han hade telefonen redo som för att filma. Jag tittade ut på gatan från balkongen och såg först inget men hörde sedan mitt namn och tittade längre ut och ner och där står min syster, min bästa vän och två vänner till med musik och skyltar där det stod möhippa. 

 

Så sjukt. Jag hade det på känn att det skulle bli något men inte den helgen och inte att det var så många som varit med och planerat (vissa kunde tyvärr inte). Jag började skaka ordentligt och blev helt, ja jag kan inte riktigt beskriva känslan. Där stod jag i satinmorgonrock och underkläder liksom. Sprang in i badrummet för att sätta i mina linser och borsta ut håret lite. När jag kom ut så stod de i hallen. Började nästan gråta av glädje över att se dem där och att de planerat så fint. Jag blev tillsagd att klä på mig ett par byxor och så fick jag en jättefin tröja som de tryckt där det stod "I'm the bride" i Vänner-typsnitt. Det var nämligen temat, tv-serien Vänner. På ryggen stod det "The one where Anna gets married". Så himla gulligt. De själva hade tröja där det stod "I Do Crew" i samma typsnitt. Även Björn fick en tröja. 

 

Sen bjöd de på jättegod frukost med baguetter, croissanter, frukt och smoothie. Och så klart lite bubbel till det med ananassugrör hehe. När jag nästan ätit upp så kom det en make up artist och sminkade mig och jag fick en tiara med slöja som Therése gjort åt mig. Sen ringdes det taxi och vi åkte in till stan.

 

 

Där gick vi först på Teamtastic och gjorde utmaningar. Det var jättekul och alla var jätteduktiga. 

 

 

Sen käkade vi lite lunch på Salads and Smoothies innan några tyvärr var tvunga att gå. Gänget som var kvar gick då och bowlade en runda innan vi åkte tillbaka till oss, drack lite bubbel och gjorde oss i ordning för kvällen. Vi mötte upp Sanna och så gick vi och åt på Pinchos innan vi drog vidare till TGIF för lite drinkar. 

 

 

Det var en underbar dag och ett stortjätte tack till alla som var inblandade. Är så otroligt tacksam för mina fina vänner! <3

 

Jag är en tjej som gillar rutiner och har svårt för förändringar. Inte alla förändringar men jag tycker inte om när mina rutiner förstörs. Varje morgon ser i stort sett likadan ut; går upp och in i badrummet, tillbaka till sovrummet för att klä på mig och sminka mig, lägger mig i sängen och kramar killen i ca 15 min innan jag går upp, tittar på nyheterna innan jag packar ihop det sista och sätter mig på cykeln för att cykla till jobbet. 

 

Idag var en sån dag när rutinerna stördes. Jag har vetat om sedan juni att jag ska till tandläkaren men hade lite förträngt det. Är alltid nervös och stressad när jag ska till tandläkaren dessutom. Det blir inte bättre av att jag måste sätta mig på en buss ut till Bjärred heller (ska byta till en foltandvård i Malmö istället). Så först var det stadsbuss in till Värnhem kl 7 och sen byte till regionsbuss. Var en halvtimme tidig till tandläkaren då ingen buss passade bättre. Sitter i väntrummet och försöker koncentrera mig på min bok som jag tagit med mig. Har tittat ut två bussar som jag kan ta tillbaka och tar helst den tidigare för då förlorar jag minst tid på jobbet. Sitter stressad i tandläkarstolen för jag vill att det ska vara över medan jag lyssnar på när tandläkaren säger att jag borstar slarvigt, hur viktigt det är med munhygien och att jag måste gå till tandläkaren var tredje eller femte månad till vi fått bukt med de värsta problemen (som förmodligen orsakades av stressen och ångesten på mitt gamla jobb). Dock så går det fortare än vad jag trott så har 10 minuters marginal till den första bussen och åker tillbaka till Värnhem. Där ska jag byta till en annan buss och sen mötte sambon upp mig med min cykel och lunch så jag kunde cykla till jobbet. 

 

Det som stressade mest var att jag vill hinna med den tidiga bussen och sen hade jag inte så mycket tid mellan alla byten. Men som tur var så flöt allt på idag. Då börjar man ju undra varför man stressar från första början.? Jag måste lära mig att inte stressa upp mig för mycket över saker. Min far har försökt att lära mig att tänka 'Vad är det värsta som kan hända?' i såna här situationer. Det värsta hade kanske varit att jag blivit sen till tandläkaren eller sen till jobbet så jag fick jobba in ytterligare tid. Världen går ju inte under för det liksom. 

 

Nu är dock det över och jag kan fokusera på att jobba, tänka framåt och varva ner.

 

Måste ju faktiskt säga att jag har världens bästa sambo som är så snäll att han möter upp mig på busshållsplatsen med min cykel, lunch och havredryck. Är så tacksam!

 

Vad har hänt egentligen.? Har inte skrivit här på ett tag. Har varken orken, lusten eller ibland ens tiden till det. 

Idag har jag mycket ångest och mensvärk. Ingen jätterolig kombination måste jag säga. Låg och vände och vred på mig i morse innan klockan ringde med en nervositetsångest och illamående som jag inte har känt sen mitt gamla jobb. Jag förstår dock inte riktigt varför jag får det nu, jag trivs ju på detta jobbet. Får väl försöka stå ut idag så gott jag kan och hoppas att det har försvunnit till imorgon. 

 

Någon annan som känner så här som har något tips på hur man kan hantera det?