Gårdagen blev bara en slappedag. Vi gjorde inte något speciellt över huvudtaget. Dock så var det ganska skönt att få ha en sån dag. Dels för att jag har börjat få känningar av förkylning (som inte verkar vilja bryta ut) och dels för att dagen innan var riktigt jobbig. 

 

I tisdags så var det en sorglig dag. För någon vecka sedan så gick nämligen Björns farmor bort och det var alltså begravning för henne i tisdags. Oturligt nog för mig så var det även samma dag som årsdagen av min egen farmors bortgång. Så för mig blev det dubbel sorg. Jag fick träffa Björns farmor två gånger och hon var verkligen en häftig liten dam och hon kommer vara saknad även av mig. Björn var nära sin farmor och se honom så ledsen gjorde riktigt ont i mig och gjorde att det var svårt att hålla tillbaka tårarna. Saknaden av min egen farmor gjorde sig också duktigt påmind när vi satt i kapellet. Det som jag kommer ihåg mest från min farmor var hennes porlande skratt som fick allas läppar att le. 

 

Nu hoppas jag att båda våra farmödrar sitter tillsammans någonstans och dricker kaffe och har det bra.